Barn älskar sarkasm

Nacka forum, Stockholm

En pappa ~30 och hans dotter ~5 går runt i en klädbutik. Dottern går och hälsar och tar i hand med alla skyltdockor i butiken och säger "goddag". Handen på en docka lossnar och pappan tittar på dottern.
Dottern: Det var inte jag.
Pappan: Jo, det var det nog och det var därför jag sa till dig att vara försiktig.
Dottern. Men det var inte jag!
Pappan: Nähä, men vilken tur det var att du stod där och tog emot handen precis när den ramlade av då.
Dottern står tyst och tittar på handen.

Måste bara dela med mig av den här tjuvlyssningen:

Ett kacklande lass

Buss 545, Broby-Kristianstad

Cirka 40 överförfriskade ungdomar åker nattbussen mellan Broby och Kristianstad. Bussen är framme i Kristianstad och passagerarna är på väg av.
Kille ~25: Tack för skjutsen!
Busschauffören ~60: Var så lite. Det kändes ungefär som när jag körde kycklingar för Kronfågel för 30 år sedan.

Vargen ringde för att meddela att han var för trött för att besöka mig och Randi idag.
Jag kunde höra genom luren hur snoret forsade ur hans näsa. Vi gör ett nytt försök nästa vecka!

Således ska jag slänga in en banan och sedan bege mig in till centrum. Måste handla lite mat också. Frågan är bara vilka skor jag ska ta för att slippa bli våt om fötterna?

Kan inte förstå att det redan är fredag imorgon. Det var ju måndag igår, eller?
Jag och Jakob åker till Ingenstans imorgon på eftermiddagen för att gå och se på byarevyn tillsammans med mamma.
Vi blir kvar där ute på vischan över natten. På lördag ska vi hälsa på farmor.
Det låter som om det kommer bli en riktigt gemytlig helg!

När jag för en stund sedan ledde hem cykeln från Technobothnia på Brändö till Vöråstan, lade jag märke till (eller rättare sagt; kände) att mina vinterkängor tar in massvis av vatten. Alltså riktigt sådär så man börjar fundera att kängorna tror att dom har betalt för det.

Så senare i eftermiddag ska jag traska in till stan (iklädd vilka skor?) och lägga några pengar på ett par rejäla gummistövlar.

När Jakob sover över äter vi alltid något innan vi lägger oss. Ikväll värmde vi köttpiroger i ugnen.

Jakob: Men kom och kolla! Dom kokar ju! Eller "fräser", som du skulle säga.
Jag: Fräser dom?
Jakob: Ja!
(Tystnad)
Jakob: Men gör någonting då! Annars tar jag dig på röven!

Jesus, va rädd man blir alltså.

Eftersom jag och Jakob inatt sover på varsin sida av Metviken, ska jag sova som satan!
Nu menar jag inte på att Jakob och jag aldrig sover när vi sover tillsammans, utan mer på det att man nog sover bättre när man sover ensam. Än när man sover bredvid varandra och genast man vänder på sig i sömnen, daskar man till sin partner i fejset eller gapskrattar i sömnen och sånt.

Jo, ska kasta in en macka nu och sen hoppa ner under täcket. Hej!

Detta blir femte sommaren jag jobbar vid Stugon!
Dessutom med världens bästa RUTI-SCHACK!


Jag och Jakob smider ännu planer. Men som det ser ut just nu kommer jag fortsättningsvis att hyra lägenheten på Vörågatan och när jag är ledig minst två dagar i rad, kommer jag spendera dem här.

Jag anlände till Arbis i god tid. Förstod genast när jag snavade över tröskeln vilka som hörde till Skrivarkursen för nybörjare.
Jag slog mig ner och väntade.
De andra kursdeltagarna språkade med varandra med jag satt försjunken i mina egna tankar.

Klockan slog halv sex.
Fem över halv sex.
Tjugo i sex. En äldre herreman kom och frågade var handledaren höll hus, om hon inte hade hört av sig?
Klockan blev kvart i sex.
Hela gruppen gick in i kursrummet och satte sig.
Jag fortsatte vänta utanför.

Så bestämde jag mig för att ringa. Handledaren på denna kurs är nämligen min förra skrivhandledare, har nog nämnt henne förut. Vi är goda vänner.

Det visade sig att det i konversationen mellan Arbis och handledaren hade uppstått ett gravt missförstånd. Handledaren var bestört.

Vad gjorde jag?
Jag gick in i klassrummet, presenterade mig och informerade om situationen och drog igång kvällens kurs med en skrivövning, som vilken van skrivhandledare som helst.
Var lite chockerad över mig själv.

Men jag fick skriva en massa poesi. Och lyssna till andras texter. Och jag drack kaffe och förundrades över skönlitteraturens härlighet.
Sedan halkade jag hem tillbaka.

Saker som gör mig glad idag:

Åh! Jag vill klippa bort den där arma strumpan/skinknätet från Randi.

För det första kan hon inte tvätta den ordentligt. Strumpan har antagit en ljusbrun nyans och det är inte ett dugg fräscht.
För det andra kommer inte lös päls bort.
Hemma i Ingenstans trodde jag att hon hade legat på någons "sovplats" och att hon hade fått päls därifrån. Men nu har jag liksom fattat att det är hennes egna päls som kommer ut genom strumpan, men pälsen blir kvar där, på strumpan.

Att jag inte vågar dammsuga gör ju inte saken bättre.
Randi är sinnessjukt rädd för dammsugaren och jag fruktar att hon blir så nervös om jag börja städa att stygnen på hennes mage går upp.
Även om hon blev sydd för åtta dagar sedan...

I skrivande stund har korvkatten bitit sig fast i min underarm, och hon släpper inte taget.